Svensk framtida betalningsinfrastruktur

Ny nordisk betalningsinfrastruktur

Förändrade kundbeteenden skapar förväntningar på snabbare, säkrare och mer effektiva betalningstjänster vilket dagens svenska betalningsinfrastruktur har haft svårt att möta fullt ut. Dessutom möjliggör EU:s andra betaltjänstdirektiv, PSD2, för nya aktörer vilket ökar konkurrensen på betalmarknaden.

För att möta kundernas behov och efterfrågan av nya produkter och tjänster inom betalområdet planeras en ny nordisk betalningsinfrastruktur i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Finland har som EURO-land redan transformerat sin betalningsinfrastruktur och EU-anpassat den. Initialt är det sedan Sverige och Danmark som kommer ansluta sig till den nya betalningsinfrastrukturen och därefter Norge som nyligen anmält intresse för att ansluta sig.

Ambitionen med den planerade betalningsinfrastrukturen är skapa bättre förutsättningar för innovation och utveckling av nya betalprodukter och betaltjänster. För kunder kommer det att innebära mer kundanpassade betaltjänster, förenklad hantering av gränsöverskridande betalningar samt tillgång till nya innovativa betalningslösningar. Bankerna kommer ges en större möjlighet till utveckling av betaltjänster samt lägre drifts-, underhålls- och utvecklingskostnader när det blir färre clearingsystem och internationella standardiserade format.

Ambitionen är att den första transaktionen i den planerade betalningsinfrastrukturen kommer att behandlas under år 2023 och varje land kommer att ha en egen transformationsplan. I Sverige planeras transformationen att inledas andra halvåret 2023 med Credit Transfer och beräknas pågå minst till slutet av år 2024. I Sverige kommer det även innebära ett införande av Credit Transfer Instant och så småningom en ny funktionalitet som ska ersätta nuvarande Autogiro.

Driften av den nya planerade betalningsinfrastrukturen planeras att skötas av P27 Nordic Payments Platform AB (P27 NPP), medan regelverk och liknande hanteras av regelverksorganisationen Nordic Payments Council. Detta följer samma uppdelning som gäller inom EU för eurobetalningar.

Den svenska betalningsinfrastrukturen

Svenska Bankföreningen startade 2017 tillsammans med sju medlemsbanker: Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB, Skandiabanken och Swedbank, ett svenskt projekt, Framtidens betalningsinfrastruktur (FBI) för att utreda, utveckla och förbereda den svenska marknaden för en ny betalningsinfrastruktur.

Sedan början av 2020 fokuseras istället arbetet med övergången från den gamla betalinfrastrukturen till den nya inom Svenska Transformationsprogrammet (se nedan).

Den nya planerade betalningsinfrastrukturen kommer att ersätta dagens Bankgirosystem samt Dataclearingen, och bankerna på den svenska betalmarknaden kommer att behöva anpassa sina existerande betalprodukter och/eller utveckla nya.

Den svenska marknadens framtida betalregelverk

Den svenska marknadens framtida betalregelverk har ett antal viktiga avvikelser jämfört med SEPA:s motsvarande betalregelverk. Inom SEPA måste du betala mot ett kontonummer men i det planerade nordiska regelverket kommer även funktionen att göra betalningar till bankgiro- eller plusgironummer i framtiden att finnas kvar på den svenska marknaden. Samtidigt kommer i framtiden ett antal andra funktioner att avvecklas, som till exempel värdeavier via Bankgirosystemet. 

Det framtida svenska betalregelverket är tänkt att bli obligatoriskt för instituten att följa för interbankbetalningar oavsett hur betalningen initieras av betalaren.