Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet

Den globala finansiella krisen 2008–2009 visade behovet av att bredda perspektivet på finansiell stabilitet till att omfatta det finansiella systemet som helhet, nationellt såväl som globalt. Fokus riktades mot riskerna i själva det finansiella systemet, inte bara i de enskilda bankerna.

Syftet med åtgärderna som har införts i Sverige, EU och världen sedan dess är att minska kostnaden för finansiella kriser och sannolikheten för att de inträffar. Motståndskraften i det finansiella systemet ska stärkas och uppbyggnaden av finansiella obalanser motverkas. Finansiella obalanser handlar ofta om en ohållbar kredittillväxt och skuldsättning.

I Sverige har ett nytt ramverk för finansiell stabilitet skapats. Ansvaret för att främja finansiell stabilitet delas fortsättningsvis mellan Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Ett nytt forum har skapats för att diskutera frågor som berör finansiell stabilitet, det finansiella stabilitetsrådet. Rådet består av Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden.

Det pågår också ett internationellt samarbete där de mest centrala forumen är EU:s tillsynsmyndighet för banker (EBA), den Europeiska systemrisknämnden (ESRB) samt Baselkommittén för banktillsyn.

Nytt ramverk

Finansinspektionen har fått utökade befogenheter för att kunna uppfylla sitt nya uppdrag. Finansinspektionen kan, efter regeringens medgivande, ställa ytterligare krav på banker så att de inte bidrar till makroekonomiska eller finansiella stabilitetsrisker. Det innebär att Finansinspektionen kan tillämpa kapital- och likviditetskrav för att öka motståndskraften hos bankerna.

Gentemot låntagarna kan Finansinspektionen införa åtgärder såsom amorteringskrav, för att öka motståndskraften hos hushållen, vars skuldsättning under flera år har varit i fokus.

Finansinspektionen har sedan krisen infört ett flertal åtgärder: höjt kapital- och likviditetskraven, aktiverat den kontracykliska kapitalbufferten, höjt riskvikterna för bolån och infört amorteringskrav.

På senare år har Finansinspektionen även sett en förhöjd risk i bankernas utlåning med säkerhet i kommersiella fastigheter, och beslutat om kapitalpåslag för den utlåningen.

Vad gör Bankföreningen?

Bankföreningen har deltagit i diskussionen om Finansinspektionens utvidgade mandat för finansiell stabilitet och utformningen av olika verktyg. Bankföreningens syn är att Finansinspektionens mandat ska vara begränsat till åtgärder som tar sikte på finansiell stabilitet och att myndigheten generellt sett ska vara mycket försiktig med att genomföra åtgärder.