Aktuellt från Bankföreningen

Taxonomin ska beaktas i bankernas kreditgivning

"Världen står inför en betydande utmaning med att bromsa den globala temperaturökningen till följd av koldioxidutsläpp. Trots att de svenska utsläppen endast utgör drygt en promille av de globala har Sverige en stor roll att spela – och bankerna blir centrala för att lyckas. Därför presenterar vi i dag vår klimatfärdplan för den svenska bankbranschen, där bankerna åtar sig att anpassa sin verksamhet för att bidra till att Sverige når klimatmålet om netto-noll koldioxidutsläpp år 2045."

I en globaliserad värld färdas goda idéer och effektiva lösningar snabbt. Sverige som nation är på god väg att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. På vägen dit spelar bankerna en central roll. Sunda investeringar, understödda av bankerna, kan få företag med stora utsläpp att ställa om till fossilfritt utan att förlora i konkurrenskraft. En sådan resa kan inspirera både europeiska grannländer och länder i övriga delar av världen. På så vis kan Sverige spela en global roll i klimatomställningen och färden till fossilfritt kan bli vår nästa stora exportframgång.

För att lyckas med detta krävs omfattande investeringar. Internationella bedömningar pekar på ett ytterligare investeringsbehov på 1-2,5 procent av Sveriges BNP per år fram till åtminstone 2030. Det innebär årliga investeringar på mellan 50 och närmare 130 miljarder kronor om året. Stora summor men möjliga att uppnå inom ramen för dagens finansiella system.

Investeringsbehovets storlek kan sättas i relation till att bankerna och andra finansinstituts utlåning till företag ökade med närmare 90 miljarder kronor till omkring 2 400 miljarder kronor under 2019, före coronapandemins utbrott. Storleken på de klimatinvesteringar som behövs motsvarar alltså mellan halva och hela den årliga ökningen av bankernas företagsutlåning under ett normalt år. Med andra ord behöver den årliga mängden nya investeringar, om de finansieras via banklån, närmast dubbleras som komplement till övriga näringslivsinvesteringar. Likaledes kräver investeringsbehovet att bankerna klarar av att både riskbedöma och prissätta gröna investeringar och lån korrekt. Även investeringar som sker redan i dag behöver ske med större klimathänsyn – såsom till byggnation och produktion.

Därför har Svenska Bankföreningen tillsammans med sina medlemsbanker tagit fram en klimatfärdplan för bankbranschen. Vi vill med åtgärderna som presenteras i denna färdplan säkra att finansieringsfrågor inte ska utgöra ett hinder, utan underlätta, för näringslivets klimatomställning.

Färdplanens viktigaste mål är att bankbranschen ska bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp senast år 2045. Det innebär ett omfattande arbete där bankerna åtar sig att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet. Svenska Bankföreningen kommer underteckna det globala FN-ledda initiativet Principer för hållbar bankverksamhet och uppmanar de medlemsbanker som ännu inte gjort det att de skriva under. Därmed åtar sig de undertecknande bankerna att följa ett ramverk för att genomföra klimatåtgärder för största möjliga klimatnytta och att redovisa arbetet där målet är att bankens kunder ska bidra till att nå Parisavtalets mål och det nationella klimatmålet. Arbetet bedrivs utifrån tre delmål:

1. 2021–2022: Bankerna identifierar sina egna mest betydande positiva och negativa effekter på samhället, ekonomin och miljö inklusive klimatet. Detta omfattar bankernas direkta och indirekta påverkan på klimatutsläpp och investeringar för klimatomställningen, således även bankernas kunders agerande för att uppnå klimatmålen, inom ramen för tillgängliga data och schabloner.

2. 2021–2024: Bankerna åtar sig att mäta koldioxidavtrycket i sina relevanta finansierings- och investeringsaktiviteter, inom ramen för tillgängliga data och schabloner för direkta och indirekta utsläpp (scope 1–3)

3. 2023–2026: Bankerna åtar sig att inom ramen för sin egen affärsverksamhet och därmed faktorer de styr över, såsom incitament, målstyrning av investeringar, rådgivning och innovativa finansieringslösningar, bidra till förutsättningar för att Sverige ska kunna nå netto-noll utsläpp senast år 2045.

Men klimatarbetet startar inte från ruta noll. Bankerna i Sverige arbetar sedan flera år med att anpassa både sin rådgivning, kreditgivning och sina sparprodukter för att stötta projekt med hög klimatnytta och korrekt prissätta högre risk i form av negativa klimateffekter. Med färdplanen kompletteras bankernas befintliga arbete, och ambitionsnivån. Kreditgivningen och riskhanteringen kommer därför ytterligare inkludera klimataspekter med stöd av två internationella ramverk.

  • Taxonomin beaktas i kreditgivningen. För att kunna integrera hållbarhetsaspekter i kreditgivningen behövs både omfattande data och jämförelsenivåer för olika sektorer att styra mot. EU:s taxonomi betraktas som en viktig byggsten för hållbar finansiering och förväntas bli vägledande för EU:s arbete med att styra kapitalflöden. De svenska bankerna har därför som målsättning att i förväg börja beakta EU:s taxonomi i kreditgivningen.
  • Rekommendationerna i TCFD tillämpas i riskhanteringen. De svenska bankerna åtar sig att följa rekommendationerna från det globala initiativet Task Force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD). TCFD-rekommendationerna om klimatrelaterade upplysningar ska underlätta för aktörer på den finansiella marknaden att förstå såväl sina klimatrelaterade risker som möjligheter.

När bankernas färdplan för att bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp nu sjösätts nås slutet på början till ett omfattande arbete där bankerna kommer att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet. Finansieringsfrågor ska inte utgöra ett hinder, utan en påskyndare, för att nå klimatmålet. På så sätt kan Sverige spela en central roll i den globala färden mot att nå Parisavtalet och netto-noll utsläpp. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Hans Lindberg
Vd Svenska Bankföreningen