Samverkan för branschens bästa
I den utskickade skrivelsen drogs liknelser till det skotska banksystemet, där behovet av samverkan fyra år tidigare hade lett till grundandet av Institute of Bankers in Scotland (idag känt som Chartered Banker Institute) i Edinburgh. Även om den ekonomiska och industriella utvecklingen i Sverige 1879 låg långt efter Storbritanniens ansågs tiden ändå vara mogen för landets affärsbanker att hitta gemensam grund för samverkan. De existerande svenska affärsbankerna förklarades vara ”till sin organisation så fullständigt lika och så underkastade samma bestämmelser för sin verksamhet, att de […] ega gemensamma intressen”.
Det svenska syndikatet skulle i likhet med sin skotska förlaga inte ha något mandat att fatta bindande beslut för bankernas styrelser, utan lämna upplysningar och framställa förslag ”till bankernas eget bepröfvande och afgörande”. Den 6 april 1880 grundades syndikatet officiellt. Bland de frågor som behandlades under de första åren syntes yttranden kring lagförslag, de enskilda bankernas egen sedelutgivning och upprättandet av ett gemensamt clearinghus i Stockholm.
Utöver de årliga sammankomsterna förde syndikatet en något sömnig tillvaro under sina första decennier. Den löpande verksamheten bestod av ett utskott på endast en handfull personer och något eget kansli fanns inte. De Enskilda Bankernas Syndikat ombildades 1901 till Bankernas Syndikat och nu accepterades även större bankaktiebolag som medlemmar.
Stramare regelverk och ökad samsyn
Under 1900-talets första årtionde väcktes frågan om inte en starkare och mer sammanhållen intresseorganisation vore till gagn för branschen. Man skulle på ett bättre sätt kunna föra medlemmarnas talan inför den lagstiftande församlingen, men också i tidens anda begränsa konkurrensen – vilken med tiden hade hårdnat. Syndikatet var i sin gamla form tämligen tandlöst då det inte fanns några effektiva sätt att ge repressalier till den medlemsbank som gjorde överträdelser. En av de centrala delarna i branschsamarbetet hade varit att försöka få till en gemensam överenskommelse om räntesatser, och någon sådan hade man inte lyckats nå. Ett omtag krävdes, således. Och denna gång skulle det vara rejält. Initiativet tycks ha tagits av den unge Oscar Rydbeck, nyligen tillträdd direktör vid Bankaktiebolaget Norra Sverige. De nya stadgarna innebar striktare förhållningsregler för medlemsbankerna.
Svenska Bankföreningen grundades den 11 mars 1910. I och med nybildningen fick man konkreta möjligheter att påverka banksfären. Om en medlemsbank bröt mot de regler som angavs i stadgarna, eller som röstades igenom vid de årliga bankmötena, kunde föreningen utfärda böter eller i värsta fall utesluta denna. En utesluten bank hamnade utanför systemet och dess växlar accepterades inte hos medlemsbankerna. Det fanns med andra ord goda incitament att följa påbuden.
En av huvudanledningarna till att Bankföreningen såg dagens ljus var frågan om affärsbankernas gemensamma räntesatser. Ränteavtal var enligt stadgarna förbjudet för föreningen att befatta sig med. Frågan med de gemensamma räntorna löstes med kompromissen att ränteavtal blev frivilliga att teckna medlemsbankerna emellan och att Bankföreningen kunde kopplas in vid överträdelser. Den nya Bankföreningen fick en helt annan relevans än tidigare och de årliga bankmötena blev hädanefter en stor händelse i bankvärlden.
Bankföreningens grundande innebar en ny era av samsyn för Sveriges affärsbanker där man vande sig vid att verka för branschens bästa – en inställning Bankföreningens grundande innebar en ny era av samsyn för Sveriges affärsbanker där man vande sig vid att verka för branschens bästa – en inställning som var allt annat än självklar i många andra länder. Eller för att citera häradshövding Marcus Wallenberg Sr (1864–1943) vid ett tacktal till föreningen i samband med hans 60-årsfirande:
”Jämförelser är ofta ägnade att alstra missnöje med egna förhållanden. Men de kan också väcka glädje över att man själv har det rätt så bra och förty icke har rätt att beklaga sig. Så är det med de svenska bankernas inbördes förhållande. När jag ser huru bra vi har det i detta avseende och därmed jämför hur illa det är ställt i de flesta andra länder, så kan jag ej annat än i hög grad glädjas.”
Bild ovan: André Oscar Wallenberg grundande Stockholms Enskilda Bank
Bild nedan: Marcus Wallenberg Sr