Europeiska Bankföreningen oroas av Basel 4

Han och kollegorna i Bryssel har arbetat intensivt med regleringen de senaste åren och kommer fortsätta med det ännu några år, tills implementeringen i EU är beslutad.

Av alla de delar som Basel 4 handlar om är det troligen kapitalgolvet som påverkar mest.

- Åtminstone i länder som Sverige, som idag har en lågriskprofil vad gäller bankernas tillgångar, säger Gonzalo Gasós.

Den europeiska bankmyndigheten EBA har utrett tre alternativa sätt att implementera kapitalgolvet.

- Vi på Europeiska Bankföreningen hoppas att politikerna väljer det tredje alternativet, det vill säga att implementera kapitalgolvet baserat på de internationella överenskommelserna inom Baselkommittén och G20, och bortse från de europeiska tilläggen, som är rätt betydande, särskilt i länder som Sverige.

Alternativet kallas backstop eller parallell stacks beroende på vem man pratar med.

- Vi säger backstop för att betona den avsikt som Baselkommittén hade när de kom med idén om en nedre spärr på riskvikterna i bankernas interna riskmodeller.

Men det alternativ som Bankmyndigheten EBA har tittat närmare på och gjort en konsekvensanalys av är ett där kapitalgolvet baseras även på de europeiska tilläggen. Det är då effekterna i Sverige blir kraftigt höjda kapitalkrav för utlåning till de mest stabila företagen.

- Det drabbar alla banker med lågriskprofil oavsett land. Länder där de flesta banker påverkas är Sverige, Danmark, Frankrike och Tyskland, även om Tyskland också har banker som påverkas bara lite.

Debatteras Basel 4 i andra länder?

- Ja, väldigt mycket. Mest aktiva landet är troligen Frankrike. Intentionen är att följa Baselstandarderna. Jag känner inte till någon bank eller något land som förespråkar att inte leva upp till dem. Men vi ska också leva upp till det mandat som kommer från G20, nämligen att de ska införas utan betydande höjningar av bankernas kapitalkrav.

Om EU implementerar Baselreglerna som befaras, är det utlåningen till de minst riskabla kunderna som påverkas mest. Bland företagen får det störst konsekvenser för dem som saknar extern kreditvärdering.

- I Europa finns det väldigt få företag som har extern rating. De flesta hör till kategorin företag utan kreditvärdering, och de straffas nu av Baselkommittén med en riskvikt på 100 procent. Det är samma som ett företag med högriskprofil får. Att anta att alla företag i Europa är högriskföretag för att de saknar extern rating är fel. Det var inte bra definierat i Baselstandarden. Nu måste vi definiera det på europisk nivå.

Hur påverkar det ekonomin i EU?

- Konsekvensanalyser kan ge indikationer om kostnader och nytta för ekonomin. Vi skulle vilja ha fler konsekvensanalyser. Hittills är det bara EBA och analysföretaget Copenhagen Economics som har gjort några. De kommer fram till ungefär samma resultat vad gäller kostnaden för regleringen, men de skiljer sig åt i tolkningen av nyttan.

Copenhagen Economics gör bedömningen att den optimala nivån på kapital i banksektorn har passerats och att ytterligare kapital inte tillför mer stabilitet. Det anser dock EBA att det gör.

- EBA har räknat ut nyttan av högre kapital utan att ta hänsyn till alla regelförändringar som har gjorts det senaste decenniet. Sedan krisen har vi mer än fördubblat kapitalet i bankerna, vi har ökat deras likviditet, vi har harmoniserade stresstester, vi har ett helt nytt ramverk för resolution för att undvika att skattebetalarna måste bidra med pengar om det blir konkurs i en bank.

- Om värdet av alla dessa åtgärderna är noll, varför har vi då infört dessa regler som är så kostsamma för banker och samhället? Vi måste kännas vid det komplexa regelverk för tillsyn och resolution som vi har infört i Europa, och ge det ett värde i form av mindre sannolikhet för en kris.

Vad händer nu?

- Allt är fortfarande öppet. Vi har fortfarande inte fått något förslag från EU-kommissionen. Informella möten hålls i dessa dagar mellan kommissionen och finansattachéer (de nationella finansdepartementens sändebud i Bryssel). Vi, EBF, har också varit i kontakt med finansattachéer för att försvara det tredje alternativet. Vi är ganska säkra på att det finns ett läger i ministerrådet som kommer att försvara backstop-alternativet. Vi är också övertygade om att kommissionen går igenom det alternativet noggrant.

Vad tror du att EU-parlamentet kommer att tycka om Basel 4? 

- Jag hyser hopp om att EU-parlamentet ska använda sunt förnuft i processen, eftersom i slutändan ska det besluta om en balans mellan internationella standarder och finansiering av EU:s ekonomi . Vi behöver bearbeta de nya parlamentsledamöterna i Econkommittén (parlamentets finansutskott). Många av dem vet mycket om ekonomi, men de behöver sätta sig in i de nya Baselstandarderna.

Vilka aspekter tror du blir viktigast i förhandlingarna?

- Jag tror att rådet och parlamentet kommer att fästa störst vikt vid aspekter som kan påverka finansieringen till företag direkt, det vill säga stödet till småföretag och potentiellt fallet med företagen utan kreditvärdering. Det finns också annat som mer indirekt påverkar företagen, som till exempel operativ risk. Till syvende och sist är mängden tillgängligt kapital för bankerna begränsad, och om kapitalkraven ökar blir det oundvikligen mindre utlåning.

- Baselstandarderna handlar om hjärtat av bankverksamhet. Banker är enheter som hanterar kapital och risker och det är det Baselreglerna handlar om. Det finns sätt att införa dem utan skadliga konsekvenser för bankerna och ekonomin.

Foto överst på sidan: ©EBF

Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 2 0