”Ändra lagen – skapa register för bostadsrätter”

För småhus finns sedan länge ett väl fungerande register för pantbrev, det vill säga det dokument som används säkerhet vid belåning av en fastighet. Tack vare Lantmäteriets register kan köp och försäljning av småhus löpa effektivt och säkert för alla inblandade parter. Dessutom med en hög grad av konsumentskydd.

För bostadsrättslägenheter saknas motsvarande register. Där har i stället de enskilda bostadsrättsföreningarna ansvaret för att hålla ordning på om och hur lägenheterna i föreningen är pantsatta. Det kan ske på olika sätt i olika föreningar. Ofta anlitas en ekonomisk förvaltare men förteckningen över panträtter kan likväl finnas i en pärm hos föreningens kassör. En majoritet av mäklarna har i en undersökning angett att de ofta eller ibland fått felaktiga uppgifter om pantsättning av lägenheter.

Marknaden för bostadsrättslägenheter har formligen exploderat under 2000-talet. Det finns idag mer än 1,2 miljoner bostadsrättslägenheter fördelade på drygt 26 000 bostadsrättsföreningar. För 20 år sedan var bankernas utlåning till bostadsrättslägenheter drygt 100 miljarder kronor. Idag uppgår den till 1 370 miljarder kronor, en ökning med 1 270 procent. Förra året genomfördes 126 000 bostadsrättstransaktioner, att jämföra med 60 000 för småhus.

I mer än 25 år har avsaknaden av ett offentligt bostadsrättsregister, och de brister som det medför, påtalats av en lång rad av organisationer, bland annat Svenska Bankföreningen. De brister som har framhållits är främst de risker som följer av att pantsättningar inte finns noterade i lägenhetsförteckningarna, att köp- och säljprocessen blir komplicerad och onödigt kostsam samt att avsaknaden av ett register underlättar för brottslighet, till exempel penningtvätt, kopplat till bostadsrätter.

För två år sedan, i december 2020, tillsatte regeringen äntligen en utredning med det konkreta uppdraget att lämna förslag på hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funktionssätt. Som särskild utredare utsågs Lantmäteriets före detta generaldirektör Bengt Kjellson.

Utredningens betänkande publicerades i somras. Förslaget innebär i korthet att Lantmäteriet ska få ansvar för att bygga upp ett register med dels grundläggande information om landets samtliga bostadsrättslägenheter, dels information om pantsättningar. Ansvaret för att tillhandahålla information om pantsättningar skulle således flytta från enskilda bostadsrättsföreningars styrelser till Lantmäteriet. Därigenom kommer man till rätta med de brister som finns i dagens system.

Förslaget har under hösten varit ute på remiss och fått ett starkt positivt gensvar. Av de drygt 40 företag och organisationer som yttrat sig har ingen motsatt sig förslaget, något som torde vara ytterst ovanligt. Här är ett axplock av de argument som framförts i remissprocessen till stöd för ett offentligt register:

”Riksbanken har återkommande pekat på behovet av ett centralt bostadsrättsregister. Behovet grundar sig i de problem och risker för såväl enskilda konsumenter som för den finansiella stabiliteten som avsaknaden av ett sådant register medför.”

”Polismyndigheten välkomnar i huvudsak betänkandets förslag och ser att det kan ge positiva effekter som ökar möjligheterna för myndigheten att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott.”

”Riksbyggen anser att ett register över alla bostadsrätter behöver inrättas av flera skäl. Bostadsrätten står i dagens samhälle för stora värden och det är helt nödvändigt för trovärdigheten för bostadsrätten som kreditobjekt att man får kontroll på vem som innehar respektive bostadsrätt samt om bostadsrätten är pantsatt. Ett register behövs även för att underlätta för myndigheter såsom polis, Kronofogden med flera.”

”Kronofogden välkomnar förslagen i betänkandet avseende inrättande av ett offentligt register för bostadsrätter. Vi ser positivt på åtgärder som ökar möjligheterna till digitalt informationsutbyte.”

Lunds universitet anser att det är ”en mycket angelägen reform och det är märkligt att den inte genomförts tidigare.”

”Ekobrottsmyndigheten har i tidigare sammanhang efterlyst ett centralt bostadsrättsregister och tillstyrker därför förslaget.”

”Mäklarsamfundet har i flera decennier efterfrågat ett bostadsrättsregister och därför välkomnat att frågan på nytt varit föremål för en statlig utredning, vars betänkande nu föreligger. Att det finns ett stort behov av ett sådant register, har Mäklarsamfundet länge ansett och också enträget framhållit i olika sammanhang.”

Från Bankföreningens sida vill vi framhålla vikten av att regeringen snarast tar utredningens förslag vidare och så skyndsamt som möjligt utarbetar en proposition med förslag till den lagstiftning som är nödvändig. Så fort denna process är i gång bör Lantmäteriet starta med uppbyggnaden av registret med målsättningen att ett bostadsrättsregister ska vara i funktion år 2026.

Hans Lindberg
vd, Svenska Bankföreningen

Maria Olin
bankjurist, Svenska Bankföreningen