Bankernas gemensamma klimatfärdplan (2021)

Investeringsbehovet för Sveriges klimatomställning är omfattande och finansieringsgapet behöver slutas. Internationella bedömningar pekar på ett ytterligare investeringsbehov på 1 – 2,5 procent av Sveriges BNP per år fram till åtminstone 2030. Det innebär årliga investeringar på mellan 50 och närmare 130 miljarder kronor om året. Klimatfärdplanen höjer bankernas gemensamma ambitionsnivå att underlätta dessa investeringar.

Färdplanens viktigaste syfte är att bankbranschen ska bidra till att Sverige ska nå målet om netto-noll utsläpp senast år 2045. Det innebär ett omfattande arbete där bankerna åtar sig att integrera klimataspekter i hela sin kärnverksamhet.  Med färdplanen kompletteras bankernas befintliga arbete och ambitionsnivån höjs. Kreditgivningen och riskhanteringen kommer inkludera klimataspekter med stöd av tre internationella ramverk.

• Svenska Bankföreningen kommer underteckna det globala FN-ledda initiativet Principer för hållbar bankverksamhet och uppmanar de medlemsbanker som ännu inte gjort det att de skriva under. Därmed åtar sig de undertecknande bankerna att följa ett ramverk för att genomföra klimatåtgärder för största möjliga klimatnytta och att redovisa arbetet där målet är att bankens kunder ska bidra till att nå Parisavtalets mål och det nationella klimatmålet.

• Taxonomin beaktas i kreditgivningen. EU:s taxonomi betraktas som en viktig byggsten för hållbar finansiering och förväntas bli vägledande för EU:s arbete med att styra kapitalflöden. De svenska bankerna har därför som målsättning att i förväg börja beakta EU:s taxonomi i kreditgivningen.

• Rekommendationerna i TCFD tillämpas i riskhanteringen. De svenska bankerna åtar sig att följa rekommendationerna från det globala initiativet Task Force on Climate-Related Financial Disclosure (TCFD). TCFD-rekommendationerna om klimatrelaterade upplysningar ska underlätta för aktörer på den finansiella marknaden att förstå såväl sina klimatrelaterade risker som möjligheter.