Myt: ”Det är dålig konkurrens mellan bankerna”

"Det är dålig konkurrens mellan bankerna"

Analysföretaget Copenhagen Economics har gjort en omfattande studie av hur konkurrenssituationen på bankmarknaden i Sverige och i jämförbara länder ser ut idag. Studien visar att konkurrensen är bättre i Sverige än i de allra flesta andra länder. I studien framgår bland annat att räntor, både till hushåll och företag, är bland de lägsta i Europa och att den främsta förklaringen till de ökade bolånemarginaler de senaste åren är ökade kapitalkrav och andra regleringar på bankerna. Dessutom är de svenska banker är internationellt sett är mycket kostnadseffektiva och ligger i digitaliseringens framkant.

Sammanfattningen av Copenhagen Economics studie:

I analysen av konkurrensen på svensk bankmarknad har studien kartlagt:

• Grundläggande fakta om banktjänster i jämförelse med andra EU-länder, för att se om det finns några indikationer på ett otillräckligt konkurrenstryck i svensk bankverksamhet sett i ett internationellt perspektiv.
• Om priserna inom det svenska bankväsendet är kostnadsdrivna, särskilt vad gäller bolånemarknaden.
• Hur lätt det är för svenska bankkunder att byta bank.

I analysen ser vi inga bevis eller indikationer på bristande konkurrens i den svenska banksektorn: 

• Utlåningsmarginalen (skillnaden mellan ränteintäkter och ränteutgifter som andel av de totala lånen) är bland de lägsta i Europa, cirka 0,5 procent lägre än genomsnittet i EU.
• De svenska bankernas driftskostnader är bland de lägsta i EU, vilket tyder på ett tillräckligt konkurrenstryck för att konkurrera ut ineffektiva banker.
• Prisförändringar på den svenska bankmarknaden verkar vara kostnadsdrivna, eftersom de banker som har upplevt de största minskningarna av driftskostnader under de senaste fem åren också har gett sina kunder de största prissänkningarna.
• Banksektorns koncentration i Sverige är genomsnittlig bland jämförbara länder (notera dock att för bankmarknaden är marknadskoncentrationen är ett olämpligt mått på konkurrens, se diskussion i huvudrapporten).

Den svenska kreditmarknaden är dynamisk och olika aktörer innehar rollen som  marknadsledare under olika perioder. Även om de fyra största aktörerna fortfarande har en stark ställning på marknaden har de kontinuerligt under lång tid förlorat marknadsandelar till mindre banker.

Dynamiken på den svenska kreditmarknaden främjas av att inlåsningseffekter är små för svenska bankkunder:

• Till skillnad från många andra länder är kostnaderna för bankbyte låga, till exempel finns det vanligtvis inga direkta kostnader för svenska kunder när de byter bank.
• Den höga graden av digitalisering av banksektorn har minskat det administrativa krånglet med att byta bank. Webbplatser för jämförelse online har gjort det lätt för privatkunder att hitta de mest konkurrenskraftiga bankerbjudandena.
• Merparten av den information som behövs för att göra kreditbedömningar är, till skillnad mot i många andra länder, allmänt tillgänglig, vilket minskar osäkerheten för bankerna när man tar emot nya kunder.

Digitaliseringen har också gjort det enklare för kunderna att nyttja flera banker, vilket gör bankmarknaden mer dynamisk. Under de kommande åren kommer den nya regleringen, kallad PSD2, att ytterligare påskynda denna utveckling i och med att fristående aktörer tillåts att göra transaktioner för kundernas räkning. Framöver ser vi att digitaliseringen i allt högre grad kommer ge kunderna möjlighet att välja de bästa erbjudandena från olika banker och därmed intensifieras konkurrensen än mer.


Särskilt bolånemarknaden framstår som dynamisk med en hög omsättning av kundstocken, där cirka en fjärdedel av alla bolån har emitterats under det gångna året. 

Ett ämne som har diskuterats flitigt i Sverige är en ökning av marginalen på bolån sedan finanskrisen. Här finner vi att:

• Under perioden fram till finanskrisen (2004–2008) minskade bolånemarginalen med cirka 0,5 procentenheter. Efter finanskrisen ökade bolånemarginalen igen med cirka 0,7 procentenheter (2008–2017). Bolånemarginalen är alltså tillbaka på ungefär samma nivå som före krisen.
• Genom att bryta ned bolånemarginalen i olika delkomponenter ser vi att ungefär två tredje-delar av förändringarna i bolånemarginalen sedan finanskrisen kan hänföras till förändrade kapitalkrav. När kapitalkraven ökar så ökar även kostnaderna för finansieringen, vilket driver upp bolånemarginalen.

Vår analys tyder således på att ökningen av bolånemarginalen sedan finanskrisen i första hand är en kostnadsdriven återgång till nivån före krisen. 

Sammantaget finner vi att en striktare finansiell reglering har ökat bolåneräntan med cirka 0,5 procentenheter sedan finanskrisen Det motsvarar cirka 5 000 kronor per år  för den genomsnittliga svenska bostadsägaren.