Kritik mot förslag till skärpt amorteringskrav

Finansinspektionen presenterade innan sommaren ett förslag till skärpt amorteringskrav. Den som lånar mer än 4,5 gånger sin inkomst före skatt ska amortera från första lånekronan. Bankföreningen och många andra är kritiska till förslaget, eftersom det blir svårbegripligt och hindrar unga från att komma in på bostadsmarknaden.

Fakta amorteringskrav

Finansinspektionen vill införa vad man kan kalla ett mjukt skuldkvotstak genom att skärpa amorteringskravet för dem som lånar mer än 4,5 gånger sin inkomst före skatt.

- lån mellan 0 och 50 procent av bostadens marknadsvärde ska amorteras med 1 procent av lånet

- lån mellan 50 och 70 procent ska amorteras med 2 procent

- lån mellan 70 och 85 procent ska amorteras med 3 procent

Remisstiden för förslaget gick ut i september och Finansinspektion analyserar nu remissvaren. Finansinspektionens styrelse väntas fatta beslut om ett slutgiltigt förslag i mitten av november. Förslaget ska sedan lämnas till regeringen för godkännande. Reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2018.
Två exempel på kundsituationer

Finansinspektionen föreslår att skuldkvoten ska beräknas på samtliga bolånetagares befintliga och nya bolån oavsett vilken bank som är långivare.

- Per och Lisa ska köpa en bostadsrätt tillsammans. Per äger sedan tidigare ett fritidshus tillsammans med sina syskon och de har ett gemensamt lån på fritidshuset. Vid beräkningen av skuldkvoten för Per och Lisa kommer Pers skulder i fritidshuset att räknas in.

- Birgitta har bolån i sin villa. Birgitta ska ta ett gemensamt lån med sitt barn Anna för att köpa en bostadsrätt. Birgittas bolån i villan kommer då att ingå i beräkningen av skuldkvoten för det gemensamma lånet till bostadsrätten. Väljer Birgitta sedan att sälja sin villa för att köpa en bostadsrätt kommer det gemensamma lånet tillsammans med dottern att ingå vid beräkningen av skuldkvoten.

Skriv ut

Om man lägger ett skuldkvotstak (ett verktyg som grundar sig på inkomsten) ovanpå en befintlig reglering som grundar sig på belåningsgraden, vilket bolånetaket och amorteringskravet gör, blir det komplext. Om dessutom skuldkvoten ska baseras på samtliga objekt som en person äger, och inte enbart på den bostad där man tar ett nytt lån, blir situationen än mer komplicerad. Skuldkvoten ska nämligen enligt förslaget beräknas på en bolånetagares alla befintliga och nya bolån.

En annan komplicerande faktor är att varje ny reglering enbart gäller nya bolån, medan gamla lån fortsätter med de regler som gällde när lånet togs. En och samma låntagare kan därför komma att ha lån utan amorteringskrav, lån med nu gällande 1- respektive 2-procentiga amorteringskrav samt lån med skärpt amorteringskrav.

Jenny Nordgren, ekonom på Bankföreningen

Drabbar särskilt unga och pensionärer

Förslaget riskerar också att försämra en redan dåligt fungerande bostadsmarknad. Ett skärpt amorteringskrav höjer trösklarna till bostadsmarknaden särskilt för unga förstagångsköpare, som nyligen har börjat jobba och som inte kan få ekonomisk hjälp av sina föräldrar. Rörligheten på bostadsmarknaden kan också försämras, eftersom det kan bli svårt för till exempel pensionärer, som ofta har låg inkomst, att köpa en ny bostad.

Åtgärder bör riktas mot de grundläggande orsakerna

- En fortsatt snabb ökning av bostadspriser och hushållens skuldsättning innebär risker för svensk ekonomi, och det är viktigt att göra något åt det. Bankerna ställer sedan länge krav på amortering, och de flesta tillämpar redan idag skuldkvoten som en del av kreditbedömningen. Den tillkommande effekten av att ytterligare detaljreglera hushållens möjligheter att låna pengar kan ifrågasättas, och vi anser att det inte är rätt väg framåt, säger Jenny Nordgren.

Bankföreningen motsätter sig därför förslaget, och frågar sig om det verkligen är åtgärder inom Finansinspektionens ansvarsområde som är de mest effektiva för att hantera de makroekonomiska risker som kan finnas med hög skuldsättning hos hushållen.

- Grundorsakerna till de snabbt stigande bostadspriserna under senare år är snarare bristen på bostäder i storstäderna och den historiskt låga räntan i kombination med ränteavdrag. Lägg därtill regler och skatter som motverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Åtgärder för att stabilisera boprisutvecklingen och skuldsättningsökningen bör därför istället riktas mot dessa faktorer.

Hård kritik i remissvaren

Inte bara Bankföreningen är kritisk till Finansinspektionens förslag. Hård kritik har kommit från fackliga organisationer, nationalekonomer, politiker och jurister. Kritiken handlar till stor del om att förslaget får negativa fördelningseffekter, då det slår mot unga förstagångsköpare, och att det minskar rörligheten på bostadsmarknaden.

De flesta anser också att det finns andra mer effektiva åtgärder för att minska de makroekonomiska riskerna och dämpa ökningen av hushållens skuldsättning. Flera påtalar även frånvaron av heltäckande analys av problembilden.

Med hänvisning till kritik om alltför kort genomförandetid har FI nyligen beslutat skjuta på ikraftträdandet till den 1 mars 2018.

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 7